litelottasandahl

det är nåt knäppt som händer inom mig nu. en klyvning inifrån och ut. min hjärna vill så mycket, men min kropp sätter stopp. de kommer inte överens för fem öre och jag vet inte vem jag ska hålla på. båda har väl rätt på sitt sätt. får väl helt enkelt ola.

fotbollen känns skit. jag brukade älska det mer än allt. det var liksom det som gjorde mitt liv såhär i mörka vintertider. men plötsligt är det inte fotbollen som är det där lilla ljuset längre. som att den inte längre orkar stå upp för allt annat. vad nu allt annat är? jag hänger inte riktigt med. och jag vet inte om jag vill göra´t heller.
 
jag borde ha någon brist eller dylikt nånstans. jag bara sover och sover. idag sov jag t o m ifrån 2 lektioner. va så död att jag inte hade en tanke på att skriva till bella. vi som skulle bokföra o allt. im so sorry isa..
och filosofiprovet imorn som jag måste få MVG + på. good luck lorra. försöka går ju. men jag fattar ärligt inte ett jota. det enda som kan rädda mig nu är en mutti som är smart, alternativt en snäll harry. eller förresten- jag behöver nog båda. fan så jag inte räcker till nånstans.

jag ser iaf fram emot helgen, även om den måste innehålla plugg, igen. vi ska fira sossla imorn och det ska bli ganska så underbart. det är ni där som kan få mig på topp. utgång och middag står på menyn. det blir nice.
och söndag har jag längtat till sen i måndags. inget kan fan stoppa mig från sunes jul.

matten börjar om exakt 12 minuter. jag borde hinna. jag måste. får inte bli körd i det också.

på återseende!