Hajtand
I fredags hade vi personalfest. Coopianer vet hur man festar. Det var askul faktiskt. Började med två-rätters på Varda. Vi hade övervåningen för oss själva och hade allmänt trevligt. Jag åt hälleflundra. Lite otippat, men ångrar inte mitt val. Sedan begav vi oss till Strike för lite bowling. Fortfarande besviken på mig själv. Haha, inte en enda strike. Blir så ledsen!! Tävlingsmänniska som man är. Tyvärr. Jag undrar lite hur det känns att "bowla och ha kul" haha, utan att tänka på resultatet. Lär nog aldrig få reda på det. Efter ett snabbt besök på Å gick vi senare till BMB och dansade som aldrig förr. Nästan alla följde med och stämningen var på topp.
I söndags började jag 8.40, mindre roligt. Dock skulle jag bara jobba till 13, så i vetskap om att snart få åka hem och däcka i sängen igen tog jag mig till Coopan. När passet var avklarade väntade ett sms från min gamla fotbollstränare. "Hej kämpen, vi behöver dig ikväll. Kan du??" Jag var säker på att hela var ett missförstånd, tills jag såg att även Sushi skickat sms "har Micke smsat dig?". Haha det var på riktigt. Jag och Sanna spelade vår första fotbollsmatch på flera år. Igår kunde jag inte gå. Idag är det ännu värre. Tog mig ändå till gymmade och körde i drygt en timme. Rätt stolt. Men smärta och åter smärta. I magen, i benen, vaderna, ljumskarna.. t o m armarna! Hur otränade på en skala var vi innan?
Kanske kanske kanske tar upp fotbollen, lite på skoj sådär, igen. Får se.
Back
Många frågar hur resan var. Den var grym. Många frågar också "vad som var bäst". Det kan jag fan inte svara på. Inte EN sak på hela resan, mer än fyra månader efter att ha besökt sju länder. Jag har knappt fattat att vi har gjort det. Jag har inte kommit ifatt riktigt. Igår när jag cyklade till Alex började jag tänka på resor. Jag tänkte på att jag varit på väldigt många platser nu. Jag kom på mig själv tänka "vart åkte jag sist nu igen, det var väl ganska nyligen?". Det känns som att jag varit hemma i minst två månader. Jag börjar bli orolig för denna sommar. Hur mycket jag än försöker så har jag svårt att se något jätteroligt i denna vardag. Jag vill så gärna vara positiv, gilla läget, älska Västerås eftersom alla min vänner finns här och kunna ta en chillsommar med jobb och gratis boende. Men icke. Jag vaknar och blir lite smådeprimerad vad jag ska göra av dagen, trots att jag varje dag sedan jag kommit hem haft typ späckat schema.
Någon som en har en lösning? Psykolog?
Hejdå mina vänner
Trodde verkligen att jag köpt en stor väska, aber nein. Många har sagt att man bruka åka med halvfull väska. Visst, tänkte jag, snålar lite på kläder osv. Skar verkligen ner så mycket att jag nästan började gråta. Ska jag leva på detta i fyra månader? Värst av allt: väskan blev FULL. Ändå. Helt ärligt jag ställer nu en öppen fråga, vad gör jag för fel?
Nu skiter jag i detta och åker i en full väska. Endast 12 kg. Det är ett personligt rekord i sig.
HEJDÅ MINA VÄNNER!
Saknar er redan. Ni är bäst vet ni. Snart ses vi! Då ska vi ha kul. Skratta åt bilder på mig, Klara och Alex när vi är fula och bär en väska på varje kroppsdel. Skratta åt när Klara halkade på glaciären i Nya Zeeland, när Alex ramlade ner från sängen på hostlet, när jag fick min första tyska vän. Hehe. Längtar somfan.
Nu ska jag ut på en grym resa.
Vi har fortfarande ingen blogg. Panik.
Senare ska vi, trion, träffa Joanna, Susanna, Lina, Emma och Kim på stan. Ett allra sista farväl. Vi drar verkligen ut på denna process. Det är ju bara fyra månader! Jag har separationsångest från allt. Jämt. Tänk om det är sista gången? Önskar jag vore lite mer soft som människa, ibland.
Igår hade vi julfika hos Kim. Det var fint. Lussebullar, pepparkakor, julmust och glögg. Tände alla fyra ljus, självklart i rätt ordning. Gick igenom hela julen på en kväll. Lite mer frid i själen. Sen kollade vi på sista avsnittet av OC. Jag fattade ingenting. Marissa var död? Haha, vet inte när jag slutade kolla på OC? Trodde jag hade sett allt. Typiskt mig.
Ikväll ska jag ut på äventyr med mor&far, vet inte vart de har tänkt röva bort mig? Hur kan mama veta tiden så exakt? Kvart i fem till halv åtta.
Det är nåt som fattas.
Vi är inte sånna som i slutet får varann
Farvälen avlöser varandra. På fredag åker vi!!!! Ikväll inflytt- kombinerat adiosfest hos fimpen. Vi ska fixa en reseblogg inom kort. Kanske ikväll. Håll ut.
Alphabet town
Idag har jag varit hos mormor&morfar och sagt adios. Imorgon åker jag en sväng till Norrköping, av alla ställen. Sen är fredagen typ här. Resterande delen av veckan kommer nog gå åt till packsvett och farväl-fikor.
Dryg natt
Kollade på Twilight med Kim. Somnade halv tre. Vaknade sex. Hungrig somfan. Ger upp klockan sju, äter frulle med mutti. Somnar om. Vaknar av alarm klockan nio. Dags att ringa optikern. Smart som jag är har jag glömt beställa linser. Ber med allt jag någonsin ägt och havat att de hinner komma innan nästa fredag. Annars är jag en överkörd råtta, som stannar hemma. Somnar sedan om. Vaknar elva. Hungrig igen. Vafan?
Nu är jag asdöd. Borde åka ner på stan. Glömde alla mina värdesaker hos Kim, orkar inte cykla dit i kylan först. Varför skjutsade jag inte pappa till jobbet så jag kunde ha bil? Ångrar djupt. Träning ikväll. På Rockis. Ingen bil. KALLT.
Borde sova lite till och vakna upp till den sanna optimist, jag egentligen är.
Zürruck
Fast nu ska jag ju först till Australien. Nästa vecka, närmare bestämt. Idag kom jag hem från Götet, det var mycket bra, wie immer! Fick inspiration till att skaffa ett eget hem. Har även jobbat mitt sista pass på COOP EXTRA VÄSTERÅS idag. Mest ledsen är jag att jag inte hann säga hejdå till morfar. Min farvoritgubbe nummer ett. Så sjukt söt. Om jag blir sådär gammal och har en gubbe vid min sida får han allt se till att vara lika skön, annars kan han kila vidare till ett äldreboende. Höga krav, efter att ha mött Coopans morfar. Min nummer två såklart. Min riktiga morfar är också söt. Man blev lika glad varje gång av att göra honom glad. Helt varm i hjärtat. Man märkte liksom hur mycket det betydde för honom att få sig en liten pratstund. På fredagarna brukade han ta med sig frugan, eller regeringen som han kallade henne. Annars skickade hon med lottpengar. Alltid samma lotter. Jag fick honom t o m till att prova snabbkassan, haha jag tror han gillade det. Andreas sa att jag måste vara hans favorit. Med det avslutar jag min karriär på Coop med flaggan i topp. Ibland får jag lust att åka till ett pensionärshem och bara prata med massa gamlingar. Göra dem lite glada och få ta del av deras livshistoria.
Alltid lika bra på att hålla mig till ämnet. Nu väntar ett berg av saker på min säng, en obäddad sådan också. Plus kläder överallt och en orörd väska som borde packas upp. Livet är sjukt slitsamt ibland.
ich glide nach götet ho bye!
Har idag jobbat min sista stängning. Äntlich. Det är på riktigt nu.
Imorgon drar jag till Göteborg, i hopp om att få tiden att gå lite snabbare. Kommer hem på måndag och åker direkt till Coopish för att göra mitt sista pass. Självklart den jevligaste tiden, 15-20. Men då kan jag ta det. Klockan 20 är jag en fri man. Det kan ingen ta ifrån mig. Inte ens du din powerfulla menska.
Hörs ho hoe
Packa pappas kappsäck
Shit, nedräkningen har verkligen börjat. Om 17 dagar åker vi. Det är rätt snart? Jag kan inte fatta. Jag borde verkligen börja tänka på vad jag ska ha med mig. Igår tog jag fram ett par shorts och en t-shirt. Sen började jag gråta. Det är jobbigt att packa med press. Hur väljer man fyra t-shirtar till fyra månaders resande?
Idag ska jag verkligen kriga. Tänka. Fundera. Analysera. PACKA. Det jag inte har som jag behöver ska jag köpa i Göteborg i helgen. Så får det bli. Eller åka till Stockholm när jag kommit hem. Har ändå elva dagar att bränna då jag inte jobbar.
Eller så fortsätter jag kolla på film under täcket.
Hästen
Wo ist Oma? In der Koma
Om 20 dagar åker vi. Jag kan inte fatta! Det pirrar! Denna känsla måste vara den bästa av alla känslor i hela världen. När man väntar på något, har gjort det så länge man kan minnas och sedan känner att det på riktigt börjar närma sig. Jag känner just nu att jag inte skulle kunnat vänta en dag till. Det är ungefär som innan jag åkte till Österrike, lite på bristningsgränsen. Det låter kanske hemskt. Men jag står knappt ut. Jag har väl något fel, kanske. Där borta ska jag lära mig att vara nöjd. Leva i nuet. Prio ett.
MEN DET GÖR INGET JUST NU. Om 20 dagar lyfter planet som tar oss till Sydney. Vi tre har planerat detta sen gymnasiet och nu blir det av. Det var många som pratade om att "dra utomlands" och "sticka härifrån". Många som bara pratade. Det är ju lätt att snacka, drömma. Vi ska verkligen genomföra detta! Om inte jag får cancer eller något innan. Borde inte hinna på 20 dagar? Haha jag är i alla fall stolt över oss, redan innan. Vi är jävligt coola!!
Nu ska jag åka till Hälla med Kimpa och fixa lite inför halloween tonight. Vet inte om jag ska klä ut mig? Har inte hunnit tänka ut något och den riktiga maskeradfesten blev typ inställd. Så jag får väl fundera ut något. Mama&papa drog på golfresa till värmen imorse så det är inte mycket till liv i luckan hos mig. När jag var 15 blev jag överlycklig av ett tomt hus. Nu känner jag mig ensam! Shit, kommer aldrig kunna bo själv. Sa det till mamma igår. Hon: "Då får du väl skaffa någon kille att bo med", jag: "Nej, hellre en kompis". Hon: "Men kan du hitta nån sån som vill bo med dig då?"
Haha, nej det förstås.
Hajkött
Tja ba!
Jag har fått en astrist rutin. Går upp runt nio varje dag, utvilad. Gjort det ända sen i måndags. Imorn måste jag fixa en annan tid, variera mig lite. På tal om att variera sig kan jag veeeeeeerkligen inte bärga mig tills vi får flyga iväg. Bort från the hell- iväg till the paradise (mina förväntningar är lagomt skyhöga, jaaa). Där kommer den ena dagen aldrig vara den andra lik. Ena dagen surfar vi med hajar, andra dagen hoppar vi fallskärm och en tredje dag rider vi på kängurus genom savannen. Sedan avslutar vi ridturen med att grilla dem. Mmm, nygrillad känguru! Men hur kommer vi hem? Hoppas det finns taxi i savannen. Jag lovar er här och nu att jag ska testa på de mest störda maträtterna! Ska komma hem och ha ätit alla konstiga djur, specialiteter för de platser vi besökt osv. Kommer känna mig berikad. Rätt äcklad också, troligtvis. Undra om haj är gott?
SKA KILA TILL FRILLE NU, IDAG IGEN. VI HAR BLIVIT ETT RÄTT HURTIGT GANG OCH VI UTÖKAS! Idag är jag dock inte hundra taggad. Gillar inte detta pass så very much. Känns mycket längre än alla andra. Men men, kriga kriga.
/Krigarprinsessan L8
Aldrig meeeeer
Sitter och kollar på lediga jobb i Sverige och runt om i världen. Åh jag vill så mycket! Längtar efter att vara arbetslös och planlös, söka lite knäppa jobb, lära mig vad jag inte vill jobba med och utvecklas. Gå kurser och få känna sig smart. Funderar nu på telefonförsäljare i Bangkok eller hotellstäderska i Norge. Haha noet. Skulle hellre försörja mig som snattare än som städerska, efter några dagar som vikariestäderska på Alp Art. Känns så overkligt, var jag ens där?
Vill flytta! Börja om! Göra nåt nytt! Dör på att hänga hemma, jobba lite där, lite här, träna på Frille och börja om. Blir inte stimulerad av det. Lär mig något!
Om jag inte skulle åka nu i november skulle jag fan sökt detta: http://www.eventpersonal.se/. Haha. Eftersom jag inte har något bättre för mig får jag väl gå och läsa vidare på min bok, eller nåt.
CPSTÖRD
Kom på en störd grej som bara händer mig. Min frisör visade först att håret var lite slitet i topparna med spegeln. Sen tvättade hon, hade inpackning osv. Vi prata massa om Asien (ännu en gång sjukt inspirerad), hon fönade och sen tog hon fram spegeln igen. Det slitna var plötsligt borta. Jag: men shit hur kunde det bli så, var det inpackningen?? Hon: Alltså.. jag har ju klippt?
Haha kors, jag märkte inte det!!! Visst, det tar inte så lång tid, men hur kunde jag inte ens märka att hon tog fram saxen? Kommer i alla fall inte ihåg det?
Jag är fan störd. En gång för alla.
Hemmakväll vs utekväll?
Okej, jag var inte säker på om jag skulle ut eller inte ikväll, nu är jag det. Var nyss på harmoniq, på nån slags hårkur och ögonbrynsshit. Fick i namnsdagsprelle av m&p, så nej, inget jag kom på själv. Hon "stylade" mitt hår så jävla fult. Jag tänkte ett tag vem jag var lik. Så kom jag på det - Wilma i Flinta. Haha katastrof. Ni vet asfluffigt där uppe. Hahaha nåt att garva åt i alla fall! Får bli Idol med bästa Klara istället. Kanske en utgång imorgon. Justja, sen gjorde hon ett paraffinbad(?) så mina händer är fettlena. Fett! Typ stearin? Haha, jag kanske är efter.
Idag har jag lunchat med Ammie. Tog igen massa vi missat. Så knäppt med dem man var van vid att träffa fem gånger i veckan och sen inte alls. Om det är nåt jag hatar är det att tappa kontakten med folk jag gillar.
Bitter?
Ikväll har jag varit på handboll med mors. Det var så länge sen att det blev lite fint. Samma låtar. Åh. Det är ju nåt visst med den där sporten och hallen. Dock blev jag lite ledsen, på min gamla goda tid var det alltid massa folk i hallen som jag minns det, vid a-lagets matcher? Det var en höjdpunkt, förutom ens egna träningar och matcher. Alla gick dit! Det hörde ju till. Chillade med laget. Lagkänsla. En av de bästa.
Nu var det cirka 100 pers där. Alla satt med bistra miner och klagade på det trista spelet. Såg inte en enda ungdom, bortsett från de som torkade golvet! Vafan hände? Är det verkligen så att precis allt var bättre förr? Eller tänker man bara på dessa grejer?
Tomatensuppe
Fick för mig att jag var sugen på tomatsoppa. Dock vet jag inte om jag någonsin ätit det och om jag har gjort det tror jag inte att jag gillade det. Men det kändes fräscht. Hittade ett fint recept med basilika haha. Störde mutti mitt i ett möte för att fråga vad man kunde ersätta grönsaksbuljong med? Aromat tyckte jag. Tyckte inte hon. Skulle testa kalvbuljong. Låter ju helfel. Återkommer med resultat.
SNIGEL
Någon som undgick att Rix FM:s "jagad" var i Västerås idag? Haha. Jag skrattar somfan åt mänskligheten! Inte på ett sarkastiskt, dåligt sätt- jag gillare, att det finns så många roliga människor.
Jag började jobba klockan nio och hörde nåt på radion innan jag åkte till jobbet att de var i Västerås. Drev med papa om att vi borde åka ut och leta. Trodde ingen gjorde det på riktigt? Eller, det finns ju dom som har all tid i världen som kan ägna sig åt sånt, men såååå många?! När jag öppnade spelet kommer en kvinna springandes med telefonen mot örat och panikfrågar mig "VART LIGGER ETT COOP FORUM??" och sen "FINNS DET BARA ETT???". När hon fått sina svar, vet inte ens om hon lyssnade, kutar hon ut igen direkt. Fick höra sen att jag missade den mesta panicen på morgonen. Då hade det sprungit runt massa folk i butiken och frågat allt och alla "ÄR DU JAGAD AV RIX FM?" haha våra chefer fick lite damp. En ledtråd hade tydligen varit "han putsar just nu fönster", därför hade en kille frågat vår chef "har du putsat fönster idag??". Hahaha.
Ja, sen hittades han ju på Forum i alla fall. Hade tydligen gått runt och handlat som vilken som helst de första 20 minuterna när man kan få 55 000 eller nåt? Haha, det är verkligen en grym idé. Reklamen de får, sick sick. Hörde att omkring 1000 pers befann sig på Forum, fastän den jagade redan var hittad. Haha, ser framför mig hur Forums tanter blir helt chockade och "förvirrade". Varje gång jag varit där den senaste tiden har det varit totalt dött, kväll/morgon/lunch- alltid. Typ sett tre andra kunder. Fattar inte hur de kan gå runt! Men det är en annan sak. Flera som jobbar hos oss kommer från Forum och har berättat stördaste historierna. Haha när jag var liten sprang jag ifrån papa där (han tröttnade på att springa efter mig, så kan väl inte en pappa göra?). Min bror som hängt vid skivorna frågar sen vart jag är. "Dom ropar väl ut henne i högtalarna snart". En sekund senare fick han rätt. Haha borde jag vara arg?
Dags att sluta peppra. Lära sig skriva kort var det. Det går bara inte för mig.
Dream on
Jag fick en lillasyster. Min mamma var amerikan (?), så ibland skulle man prata engelska med barnet. Jag var så glad för en lillasyster. Jag sa "hey babe" till henne. I början av drömmen var det fina familjesituationer. Vi skulle borsta tänderna på henne (hon var typ aldrig bebis, bebis. Pratålder på en gång). Jag försökte få mamma att döpa henne till Melda, men det gick hon inte med på. Hon gillade mig.
Jag kommer inte ihåg hur drömmen ändrades, om det blev en ny dröm kanske? Men plötsligt var jag på jakt. Jag hade en väska och massa grejer. Träffade på nya vänner på en semester med familjen. Jag gick iväg och några andra hade hand om mina saker. Så kommer jag tillbaks och Emil Elfving står där och bråkar med några, med mina saker. Så börjar han springa iväg för att "skydda sakerna". Jag springer efter. När jag sprungit länge och är säker på att vi är säkra ropar jag att han ska stanna "EMIL FRÅN SMÅLAND!". Han stannar direkt. Smiter in på någon toa och jag hänger på. Så råkar jag komma in på fel. Låser in mig. Några tjejer bryter med våld upp min dörr och säger "det är nåt du måste se". De tar mig till ett rum där Chuck Bass ligger död. Emil kommer. Vi börjar gråta.
En annan sak i drömmen var att barnet var Amanda Nystedts. Jag frågade vad hon skulle döpa barnet till. Chloe, sa hon. Fast hon var inte säker på om det lät "bra". Hon funderade lite på Belladotte. Bella Råberger var också med. Jag tror hon gillade det sista namnförslaget.
Haha. Jaja. Idag är jag ledig! Ska chilla satan och evetuellt även få något bra gjort.
