Hejdå mina vänner

Packat klart!

Trodde verkligen att jag köpt en stor väska, aber nein. Många har sagt att man bruka åka med halvfull väska. Visst, tänkte jag, snålar lite på kläder osv. Skar verkligen ner så mycket att jag nästan började gråta. Ska jag leva på detta i fyra månader? Värst av allt: väskan blev FULL. Ändå. Helt ärligt jag ställer nu en öppen fråga, vad gör jag för fel?

Nu skiter jag i detta och åker i en full väska. Endast 12 kg. Det är ett personligt rekord i sig.

HEJDÅ MINA VÄNNER!
Saknar er redan. Ni är bäst vet ni. Snart ses vi! Då ska vi ha kul. Skratta åt bilder på mig, Klara och Alex när vi är fula och bär en väska på varje kroppsdel. Skratta åt när Klara halkade på glaciären i Nya Zeeland, när Alex ramlade ner från sängen på hostlet, när jag fick min första tyska vän. Hehe. Längtar somfan.

Nu ska jag ut på en grym resa.




Vi har fortfarande ingen blogg. Panik.

Sitter här och lyssnar på en låt jag hörde för första gången igår. Lite sorglig. Ganska fin. Har varit och färgat ögonfransarna. Sved rätt rejält. Nu är dom fina i alla fall. Borde verkligen packa. Borde verkligen ta bort massa onödiga kläder jag har med. Kan inte. Hatar att packa. Finns inget jag är sämre på. Jag orkar inte!

Senare ska vi, trion, träffa Joanna, Susanna, Lina, Emma och Kim på stan. Ett allra sista farväl. Vi drar verkligen ut på denna process. Det är ju bara fyra månader! Jag har separationsångest från allt. Jämt. Tänk om det är sista gången? Önskar jag vore lite mer soft som människa, ibland.

Igår hade vi julfika hos Kim. Det var fint. Lussebullar, pepparkakor, julmust och glögg. Tände alla fyra ljus, självklart i rätt ordning. Gick igenom hela julen på en kväll. Lite mer frid i själen. Sen kollade vi på sista avsnittet av OC. Jag fattade ingenting. Marissa var död? Haha, vet inte när jag slutade kolla på OC? Trodde jag hade sett allt. Typiskt mig.

Ikväll ska jag ut på äventyr med mor&far, vet inte vart de har tänkt röva bort mig? Hur kan mama veta tiden så exakt? Kvart i fem till halv åtta.

Det är nåt som fattas.

Vi är inte sånna som i slutet får varann

Äntligen lite action här i bloggen! För er som inte sett det personliga angreppet mot mig, se "ich glide nach götet ho bye". Måste vara hästen? Trodde verkligen vi var vänner då du signerat mitt födelsedagskort! Måste gå till botten med detta. Blev riktigt upprörd efter att personen i fråga kallat mig elak. Shit, jag är ju självutnämnd till världens snällaste. Blundar när det kommer något läskigt på film och älskar mina vänner. Säger ju allt. 
 
Farvälen avlöser varandra. På fredag åker vi!!!! Ikväll inflytt- kombinerat adiosfest hos fimpen. Vi ska fixa en reseblogg inom kort. Kanske ikväll. Håll ut.


Alphabet town

Vår maskeradbal i fredags var grym. Underbart att ha så många godingar samlade. Lite sorgligt också. Kommer sakna er! Igår träffade jag Bella, Malin och Amanda. Vi åt tacos, spelade Buzz och kollade på Paranormal Activity, typ? Den var skum. Men det var en mysig kväll! Länge leve Memento.

Idag har jag varit hos mormor&morfar och sagt adios. Imorgon åker jag en sväng till Norrköping, av alla ställen. Sen är fredagen typ här. Resterande delen av veckan kommer nog gå åt till packsvett och farväl-fikor.



Dryg natt

Kollade på Twilight med Kim. Somnade halv tre. Vaknade sex. Hungrig somfan. Ger upp klockan sju, äter frulle med mutti. Somnar om. Vaknar av alarm klockan nio. Dags att ringa optikern. Smart som jag är har jag glömt beställa linser. Ber med allt jag någonsin ägt och havat att de hinner komma innan nästa fredag. Annars är jag en överkörd råtta, som stannar hemma. Somnar sedan om. Vaknar elva. Hungrig igen. Vafan?

Nu är jag asdöd. Borde åka ner på stan. Glömde alla mina värdesaker hos Kim, orkar inte cykla dit i kylan först. Varför skjutsade jag inte pappa till jobbet så jag kunde ha bil? Ångrar djupt. Träning ikväll. På Rockis. Ingen bil. KALLT.

Borde sova lite till och vakna upp till den sanna optimist, jag egentligen är.


Zürruck

Hittade en roligt jobb jag fick lust att söka!! På Cypern. Det jag egentligen blir sugen på är boendet. Och utmaningen. Mest boendet. Även fast jag bodde med lite retards till människor (lärdom: tyskar är knäppa osv) i alperna saknar jag verkligen att bo sådär. Som en stor familj, fast ändå inte. Så mycket gemensamt för stunden, fast egentligen ingenting. Så olika bakgrunder, så ihoppusslade. Så börja-om-från-noll. Har du en gång upplevt det vill du åt det igen.

Fast nu ska jag ju först till Australien. Nästa vecka, närmare bestämt. Idag kom jag hem från Götet, det var mycket bra, wie immer! Fick inspiration till att skaffa ett eget hem. Har även jobbat mitt sista pass på COOP EXTRA VÄSTERÅS idag. Mest ledsen är jag att jag inte hann säga hejdå till morfar. Min farvoritgubbe nummer ett. Så sjukt söt. Om jag blir sådär gammal och har en gubbe vid min sida får han allt se till att vara lika skön, annars kan han kila vidare till ett äldreboende. Höga krav, efter att ha mött Coopans morfar. Min nummer två såklart. Min riktiga morfar är också söt. Man blev lika glad varje gång av att göra honom glad. Helt varm i hjärtat. Man märkte liksom hur mycket det betydde för honom att få sig en liten pratstund. På fredagarna brukade han ta med sig frugan, eller regeringen som han kallade henne. Annars skickade hon med lottpengar. Alltid samma lotter. Jag fick honom t o m till att prova snabbkassan, haha jag tror han gillade det. Andreas sa att jag måste vara hans favorit. Med det avslutar jag min karriär på Coop med flaggan i topp. Ibland får jag lust att åka till ett pensionärshem och bara prata med massa gamlingar. Göra dem lite glada och få ta del av deras livshistoria. 
 
Alltid lika bra på att hålla mig till ämnet. Nu väntar ett berg av saker på min säng, en obäddad sådan också. Plus kläder överallt och en orörd väska som borde packas upp. Livet är sjukt slitsamt ibland.

ich glide nach götet ho bye!

Har idag jobbat min sista stängning. Äntlich. Det är på riktigt nu.

Imorgon drar jag till Göteborg, i hopp om att få tiden att gå lite snabbare. Kommer hem på måndag och åker direkt till Coopish för att göra mitt sista pass. Självklart den jevligaste tiden, 15-20. Men då kan jag ta det. Klockan 20 är jag en fri man. Det kan ingen ta ifrån mig. Inte ens du din powerfulla menska.

Hörs ho hoe


Packa pappas kappsäck

Shit, nedräkningen har verkligen börjat. Om 17 dagar åker vi. Det är rätt snart? Jag kan inte fatta. Jag borde verkligen börja tänka på vad jag ska ha med mig. Igår tog jag fram ett par shorts och en t-shirt. Sen började jag gråta. Det är jobbigt att packa med press. Hur väljer man fyra t-shirtar till fyra månaders resande?

Idag ska jag verkligen kriga. Tänka. Fundera. Analysera. PACKA. Det jag inte har som jag behöver ska jag köpa i Göteborg i helgen. Så får det bli. Eller åka till Stockholm när jag kommit hem. Har ändå elva dagar att bränna då jag inte jobbar.

Eller så fortsätter jag kolla på film under täcket.


Hästen

Jag har länge tyckt att en tjej är jävligt dryg på Friskis. Efter ett pass sa Joanna "Har ni sett hon som överdriver allt hon gör??". Haha, jag visste direkt. Det var inte bara jag. Nu är det verkligen allvar. Jag kan inte koncentrera mig, speciellt inte idag då jag var själv på ett trist pass. Tänk er en människa som oavsett om det är uppvärmning, styrka, kondition eller nedvarvning ska överdriva nåt så oerhört. Hon har hög ful toffs som studsar också. Ser ut som en häst. Därför gav jag henne idag smeknamnet Hästen. Passar henne fint. Skärp dig hästen, man kan ta ut sig ändå, måste inte hästa sig sådär! Annars kan du dra till stallet och galoppera.


RSS 2.0