mongolid på rymmen
dagens andra coopanräddning:
kund: (man 45+) -hej, ursäkta du har inte sett en liten mogolid kille springa runt här inne? he he he
jag: hmm.... nej det tror jag inte. (inom mig: HAHA det beror på hur du definierar mongolid?)
kund: han är ungefär såhär lång (pekar nedanför bröstet)
jag: nej tyvärr..
kund: okej, jo det är så att han är på rymmen nämligen.
jag: jaså, ojdå, men du kan ju höra med hon som sitter i kassan också. (pekar på kim)
ville ju inte att kimpa limpa skulle missa detta liksom. förövrigt borde det vara förbjudet att bruka ordet "mongolid" i seriösa sammanhang.
dagens coopan
DAGENS COOPANRÄDDNING
kund: utnyttjar du verkligen dina vattenpauser? (utan att ens säga hej)
jag: vad sa du?
kund: jo, jag tycker att din kordination är lite halvdan!
jag: (något förvånad) jasådu, själv tycker jag den fungerar utmärkt.
vilket jävla slag under bältet säger jag bara! jag som trodde att jag var jättebra. använder ju både vänster och höger hand och allt.
jävla byggnadsjobbargubbe. bara jätteavundsjuk på mitt jobb. säkert.
hur många vill du ha?
klockan var 21:35. det ringde på telefonen i kassan. jag svarade.
-tjo
-eh.. har du nipple covers?
tystnad.
tystnad.
tystnad.
-eh nej?!
-okej, tack då.
personen i fråga som just då var i behov av detta vill vara anonym. (det var inte en kund och hon heter kim. kim lindh)
första tysken måste alltså ha varit en idiot
mest av allt just nu ser jag upp till svenskar som lyckats lära sig tyska. det är en stor (jävla) bragd ska jag tala om för er ovetande. det är det sjukaste jag varit med om. man tror att man förstår, men så dyker en återvändsgränd upp. gång på gång. inte en regel utan ett undantag. som att man precis slutat fred med sin fiende, men så blir man träffad bakifrån ändå. och det är ingen dålig träff. rakt i hjärtat (fast bakifrån då). och ont gör det. man vill bara ligga där och somna in, möta sin död. men så märker man att man inte kan dö. bara lida. och så kommer någon jävel och säger "det som inte dödar en gör en starkare" och drar upp en.
det jag vill säga är att om jag kom på ett språk skulle jag fan inte blanda in en massa undantag. man är inte mer märkvärdig för att man skapat ett språk med undantag?! ELLER?
jag skulle göra ett jättelätt och logiskt språk. tack.
vad vore denna värld utan färg.....en gul!
dom hade bytt färg! i alla fall några.
råtta
nu börjar sverige bli sådär jättetråkigt igen. fast jag klagar inte! inte alls. det är bara tråkigt. fast inte negativt tråkigt. såklart. när jag var liten var hösten min favoritårstid. why? jo, för att jag fyllde år. eller det gör jag fortfarande. men det är inte någon ursäkt till att ha denna årstid som sin favorit längre. alla människor bara försvinner. och än så länge har löven inte ens ändrat färg. eller? jag har glömt att kolla. jag har mest tyska, fussball och coopan i skallen. det håller. ett tag till.
på senare tid har jag varit irriterad massa gånger. jag tror inte jag brukar vara det annars. så mycket mer än vanligt. mest pga fotboll. men lite annat. jag måste komma på ett sätt att få ur mig dessa argheter. för annars gåre snart illa. inte så att jag slår ihjäl en människa, kanske. men en katt ligger väldigt nära till hands. min mormor har en katt. 4e oktober ska jag dit. dags att ta tag i detta problem.
oj. vad dum jag kände mig nu. min mormors katt dog ju för jättelänge sedan. men hon har alltid haft katt, så hon har ju det ändå. i skallen. tur att hon inte läser här. tur att jag inte hann orska kattens död. dubbeltur jihaaaaaa. min turdag jihooo.
nej, dags att avsluta detta känner jag.
auf wiedersehen!
nära
sitter här och taggar till VLT-finalen med allas våra uggla. som på den gamla goda tiden. det känns bra och nostalgiskt. känns ungefär som förrförra big mac, med lina. haha glömmer aldrig. sjukaste. hade en dröm om det här också. det var nog ett tecken. jag ska göra allt för att det inte ska bli såsom i drömmen.
förövrigt har jag bara en sak att säga: IDDIIDIOT
rätt val här i livet
jag har sedan studenten levt efter "kötta jobb och få ihop pengar till körkort, resor med mera". men den där ångesten har varit varför jag stannat i västerås och jobbat när man kan åka till t ex vårt kära grannland (som förövrigt alla gör..) och tjäna mer och vara med om några annorlunda samtidigt. men så idag. det slog mig att jag jag kanske tjänar på att jobba hemma eftersom jag lever helt gratis. haha. jag är ju så sjukt smart. att det skulle ta några månader att komma på bara. gratis boende + att jag inte skulle kunnat flytta ifrån min kära fotboll = jag valde rätt.
jag älskar att välja rätt.
sanningen om machmud
-LOTTA
-ja hej, det här var skolsköterskan på tumbaskolan.
tystnad.
-hej, det är skolsköterskan på tumbaskolan!
-ursäkta... men... eh, vad sa du att du sa?
-DET ÄR JAG SOM ÄR SKOLSKÖTERSKAN PÅ TUMBASKOLAN!
-öh jaha.. hej?
-ja, visst är det machmuds mamma jag talar med?
-låter jag som en mamma till machmud?
nej, det sa jag inte. man är ju inte så kvicktänkt sådär tidigt. men sådan ånger jag har. nu kommer jag resten av mitt liv få leva med ovissheten. vad hade lille mache-mannen ställt till med? var han sjuk? nej vad tråkigt. jag tror att han hade varit i slagsmål och nu låg i respirator hos skolsköterskan. men det är vad jag tror. veta med säkerhet, det kommer jag aldrig få göra.
om jag bara hade kunnat haft lite kyla. "det stämmer". två små ord hade räckt. sedan hade jag fått reda på sanningen. alltid ska jag paja allt. helvetica.
detta är till dig, hanna jansson
om det är någon person jag är avundsjuk på just nu är det hanna jansson. min äldsta vän. eller nej. min näst äldsta. hon befinner sig i florida. där spelar hon fotboll och pluggar på college. hon slår liksom massa flugor i en stor jävla jättesmäll. förlåt för mitt språk. men det är riktigt stort ju. hon pluggar det hon vill, lär sig flytande engelska, spelar fotboll på en bra nivå, lär känna nya människor och upptäcker USA/en ny kultur. hon gör allt annat än kastar bort sin tid, med andra ord. jag gillar sånt.
