Ramlar gatan fram

Nu har jag äntligen bokat tågbiljett till Göteborg. Jag ser verkligen fram emot att få möta min stad igen! Även om det är kallt kan jag se ljuset i tunneln där borta. Jag ska fanimej flytta dit en dag. Jag och Kim ska dela på en fin etagelägenhet. Fettdyr. Pappa betalar. Plugga något jättesmart. Försörja oss på fetob. Hänga på fina ställen och sippa vin en vanlig onsdag. Dricka te i vår fina soffa. Aldrig vara ensam och ha tråkigt.

Eller så flyttar jag till Ludvika och hyr ett litet skjul till studentlägenhet och träffar härliga dalmasar med musche och svart volvo. Det brukar ju bli så. När jag och Alex var på Peace&Love liftade vi en gång med en kille i svart Volvo. Han kom från Hedemora, cirka fyra mil från Borlänge. Han hade åkt in till stan ba för att "kolla läget". Han skulle jobba på verksta´n dagen efter, så det var inget han var ute efter mer än lite kik. Det är härligt att landsbygden kan bevara sina härliga grabbar!

Det blev en liten utgång igår. Kollade på Almighty lions. Det var väl okej. Nu ska jag ringa Klara. Saknar henne. Behöver henne för att inte bli knäpp. Hon är lugn och klok i alla situationer. Det är tur att hon ska med på vår resa. Det skulle verkligen inte gå annars, det kan jag säga redan nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0