see ya!

Det hela börjar bli på riktigt. Eller nej, inte än. Inte förrän jag vinkat av Vati på Arlanda. Inte förrän jag står där helt ensam och inser att det inte finns någon utväg. Om det ens blir på riktigt då. Kanske när jag har 20 minuter på mig att byta plan i Wien och ska hinna ringa Frau Ellinger på det. Men jag tänker inte bli rädd. Jag vägrar vara den som har hinder framför sig. Det låter ju trist. Längtar efter att längta efter allt som finns här hemma. För det kommer jag att göra, det har jag ett antal personer att tacka för. Love you guys.  

Just nu behöver jag bara det här. Jag är trött på att snitta 11 timmar i sömnväg om nätterna. Trött på att bli besviken om jag bara får 9 timmar (yes, jag erkänner..) Trött på att allt mer sällan se fram emot något. Trött på att dra på mig rödskjortan. Trött på att få ont under fötterna i spåret, i kylan. Trött på att inte ha någon motivation till något. Trött på att inte vara mig själv, för det har jag inte alltid varit på senare tid. Det är då man ska ta tag i själv, tror jag.

Jag drar, men vi ses snart!


Kommentarer
Postat av: K

Missss you already!!!

2008-11-25 @ 21:50:41
Postat av: Anonym

Hoppas du får en trevlig kväll! :)

2008-11-25 @ 21:58:33
URL: http://emmiealina.blogg.se/
Postat av: s

jaaaa, i miss u tooo babe=)

2008-11-25 @ 22:58:41
Postat av: L

tur för er brushor ;) saknar er mera dock!

2008-11-25 @ 23:48:41
Postat av: A

zum toifel!

2008-11-26 @ 17:29:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0