litelottasandahl

jag måste bara diskutera en sak med mig själv. jag och hanna pratade lite om vad som händer nu för alla o sådär. vi pratade om att vissa drar och reser runt världen i ett halvår. jag har länge tänkt på att det är något jag verkligen vill göra. men så när vi satt där kom jag nästan till instikt att jag inte vill det längre. att först jobba ihjäl sig för att kunna få ihop till denna "drömresa" och sedan åka runt, bo tattigt och ha massa sol på sig hela dagarna för att till sist komma hem till tomma sverige superpank. det är inte min grej. tror jag. jag är jätterädd för den där känslan "jaha- var det allt?". den borde man ju känna då om någon gång. luspank och troligtvis arbetslös. panik för att man bränt ytterligare 6 månader. dags att ta tag i sig själv på allvar då liksom. men hur?