turbulent

igår tränades det ganska hårt för tredje gången på en fotbollsträning denna säsong. fortfarande tråkigt att vara så otränad, men om vi får fortsätta behålla reijo ska det nog bli ändring på den saken!
efter träningen åkte jag o jompa hem till henne o firra oss för att dra vidare på partaj med brudarna, trodde vi. det visade sig att vi skulle bli något besvikna. soooom vanligt :) men vi va inte bittra länge, jag hade en av mina roligaste kvällar på länge med jompa som sällskap! bilder kanske kommer (obeservera kanske).

halv 9 va jäntan uppe o studsa imorse, sjuuk människa, föddes utan den där "måste-sova-minst-9-timmar-helst-mer-känslan". kan inte bestämma mig om jag är avundsjuk eller inte. sova är ju skönt. jag sov mera och sedan va jag tvungen o åka hem då hon skulle på jobbintervju. jag trampa hemåt och gäspade o sov lite omvartannat hela vägen. sedan käkade jag god frulle o slockna direkt. sköners värre.

när mutti klagat på att jag sega för mycket tog jag tag i alla mina kragar o hjälpte henne med maten. lax är nog det godaste som finns. fast 5 dagar i veckan kanske förstör denna ljuvliga firres smak. måste kanske skärpa mig. imorgon. eller nästa vecka. jag har ju faktiskt sommarlov.

jag o mutti åkte till apoteket o shoppade allt som behövs för en bulgarieresa, 1000 spänn fick man ändå inte så mycket för. lite sjukt. men sköners o ha allt fixat. jag är inte i sista sekund denna gång(!) jag tror jag går mot rätt riktning. kanske för att mama va med. men det låtsas jag inte om.

alex lyckades övertala mig att följa med till spåret. jag är sjukt glad att hon lyckades. jag måste ta tag i operation-fixa-upp-min-kondis- typ nu. jag har låtsas att väntelistan för operationstid har varit jäääättelång på tok för länge nu. jag sprang 7,5 och är bamsenöjd. känslan efteråt går inte att hämta nån annanstans.
på tal om alex måste jag bara säga att jag är sådär toknöjd med att jag lyckats sprida vidare kryddpeppar på jordgubbar. toknöjd.

nu sitter jag här, allmänt nöjd och käkar risifrutti (till min FETA lycka- tokgott), vattenmelon och russin. livet känns nästan lite underbart. eller vad säger jag. nu va jag väl ändå lite väl positiv. bäst jag slutar nu så jag inte skenar iväg i något slags lyckorus. vore ju hemst onödigt. måste ju spara på krafterna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0